Meandrande flod

  • meandrande flod
  • Meander flod
  • Meandrande vattendrag
  • meandrande flod, meandrande vattendrag

    vattendrag liksom har enstaka kraftigt vindlande strömfåra, vars meanderbågar läka tiden går eller reser nedåt. Företeelsen utbildas främst i vattendrag med många svag lutning och tillsammans finkorniga jordarter i flodbrinkarna. Meandringen utvecklas genom för att centrifugalkraften ökar strömhastigheten inom ytterkurvorna, vilket skapar erosion och enstaka brant erosionsbrink bildas. inom innerkurvorna blir strömhastigheten betydligt lägre, ställvis nästan stillastående, varför eroderat material avlagras och ett flack sidobank, meandernäset, växer fram. Meanderbågarna kommer på det sättet att långsamt förflyttas både sidledes samt nedströms. Ibland är erosionen kraftigare vid meandernäsets ovansida än sedimentationen på nedsidan, varigenom vattendrag så småningom bryter igenom den allt tunnare mellanliggande landremsan samt en slinga snörs från från vattendrag. En korvsjö har bildats. Utbildade meanderlopp finns inom Klarälven samt i flera slättåar.

    Källa: Skogsencyklopedin, publicerad av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm kalenderår Redaktör: Michael Håkansson. vid webbplatsen är kapabel tillägg/korrigeringar förekomma.

    Visa fler

    Vattendrag

    Ett vattendrag är en sötvattenmassa som drivs genom landskapet av gravitationen, från högre belägna till lägre områden, och som vanligen mynnar ut i hav eller i en insjö.

    Typer och indelningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Vattendrag kan delas in i bäckar, åar, älvar och floder.[1] Det finns dock inga fastställda kriterier för indelning och benämning av olika typer av vattendrag i Sverige.[2] Vilken benämning som används styrs av vattendragets storlek och flöde, men beror också till stor del på var i Sverige och i världen som vattendraget är beläget.[1]

    Bäck och å

    [redigera | redigera wikitext]

    Över hela Sverige benämns mindre vattendrag för bäck. Lite större vattendrag, kallas för å. Det är oftast storleken som avgör om ett vattendrag kallas för bäck eller å. I Norrland kan även lite större vattendrag kallas bäckar.[2]

    Flod

    [redigera | redigera wikitext]

    I Sverige används oftast flod som samlingsbegrepp för olika vattendrag, men det är en ovanlig benämning på specifika vattendrag belägna i Sverige.[3] Lite större vattendrag belägna utanför Sverige och Norden benämns dock ofta som flod.

    Fors, älv och ström

    [redigera | redigera wiki

    Lista över större vattendrag i Sverige

    Artikeln innehåller listor över vattendrag (älvar, strömmar, åar, bäckar, etc.) i Sverige, ordnade efter mäktighet, geografi och alfabetisk ordning.

    Sveriges tolv mäktigaste flodsystem

    [redigera | redigera wikitext]

    Tre vanliga storleksmått på flodsystem är:

    • Vattenföring: Tabellen nedan visar Sveriges tolv största vattendrag ordnade efter medelvattenföring vid havsmynningen. Om man istället räknar maximala vattenföringen vid vårfloden så tas de översta sex platserna av norrlandsälvar, med Torneälven i spetsen.[1]
    • Avrinningsområde: Arean avser det totala område som avvattnas av flodsystemet. Med detta mått kommer Motala ström (15 km2) och Ljungan (12 km2) in på i-topp-listan nedan istället för Skellefteälven och Piteälven.[2]
    • Längd: Detta räknas normalt från källflöde till mynningen i havet, men det längsta sådana avståndet inbegriper ofta floddelar med annat namn och passage genom sjöar ( inräknas Trysilelva, Klarälven och Vänern in i längden på Göta älv-systemet). Med detta mått kommer Ljungan ( km) in på i-topp-listan nedan istället för Norrström+Mälaren+Kolbäcksån.[1]

    Avrinningsområdena och längderna ovan in

  • meandrande flod