Södra halvklotet solen
•
Lätta fakta ifall jorden
Jorden äger allt såsom behövs på grund av att liv ska behärska finnas. detta är faktiskt bara vid vår planet som oss känner mot att detta finns liv överhuvudtaget. Detta beror vid att jorden ligger vid lagom avstånd från solen, vår närmaste stjärna. detta är därför inte på grund av varmt alternativt för kallt som vid de andra planeterna inom vårt solsystem. Här finns luft samt vatten på grund av växter, vilt och människor.
Bild: Pixabay
Det tar ett dygn för jorden att snurra ett varv runt sin axel sålunda att solen hamnar vid samma punkt på sky. Den blad som existerar vänd mot solen äger dag medan den andra sidan besitter natt.
Jordens uppkomst
Jorden tillhör ett familj vid åtta planeter som kretsar runt enstaka stjärna vilket vi kallar solen. Solen är vår närmaste himlakropp, men existerar bara ett av hundratals miljarder stjärnor i Vintergatan (vår galax).
Planeten Tellus, jorden, skapades ur ett gasmoln för ca 4,6 miljarder år sedan. Detta moln förtätades mot ett klot av smälta bergarter. Efterhand som temperaturen sjönk stelnade ytan mot en fast skorpa.
Under översta skiktet (jordskorpan) existerar temperaturen ännu så upphöjd att delar av jordens inre befinner sig inom flytande form.
Jordskorpan som oss bor vid utgör bara 0,4 % av jorde
•
Södra halvklotet
Södra halvklotet eller södra hemisfären kallas den del av en planet som ligger söder om dess ekvator. Oftast syftar termen på jorden, vars södra halvklot består av större delen av Sydamerika, en tredjedel av Afrika, hela Antarktis, en liten del av Asien samt hela Australien.[1]
På jorden domineras södra halvklotet av vatten. Omkring 10 procent av jordens befolkning bor på södra halvklotet. Sommaren här är i slutet av året till början av året och vinter med kallaste temperaturerna i mitten av året. Portugisiska är det mest talade språket på södra halvklotet.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]•
Kring jordens poler kan man ibland se ett grönt, blått eller rött sken på himlen. Det ändrar sig ofta snabbt och kan se ut om draperier, bågar eller strålar. På svenska kallas det norrsken, men latinets aurora borealis är också ett välkänt namn. Motsvarigt sken på södra halvklotet heter sydsken eller aurora australis, men polarsken (aurora) kan också användas som allmän beteckning för hela jorden. Norrskenet visar tydligt hur stor effekt solen kan ha på jorden.
När solen får ett utbrott kastas solvind med laddade partiklar ut från solens yta. Ibland slungas dessa partiklar rakt mot jorden. Som tur är finns det ett skyddande hölje runt jorden, magnetosfären, ett slags skyddsrum för jorden. Vi har jordens magnetfält att tacka för det. Magnetosfären skyddar jorden från stora mängder energirika partiklar.
Norrsken uppstår när de partiklar som träffar jordens atmosfär krockar med de atomer och molekyler som finns där. Vilken färg det blir beror också på vilken